jag vandrar ensam
så som alltid, ensam i natten,
i det tysta mörkret

innuti hjärtat kokar en känsla
så obeskrivbar, så underbar
att all min lust till att förgöra
hela medvetandet övertar

en natt i det förgångna
vid slätten i öst
då känslan helt övertog mitt bröst

I denna kalla värld, I denna kalla natt
är det endast i mig det pulserar?
ni har aldrig funnits, ni har aldrig levt

det själsliga raseriet
som innuti mig bor
får inte längre plats.
det vaknar... det lever...

i en värld raserad, förvriden, våldtagen
står ni som kejsare
i korståget mot hennes makter
skall ni en dag, en vacker dag besegras

i natt får hon eget liv
som en reaktion mot
pesten som sprider sig
över jorden, i tusenfalt

vik hädan, gudfruktiga, ner på knä,
böj era huvuden och ta emot straffet

det själsliga raseriet
som innuti mig bor
får inte längre plats.
det vaknar... det lever...

I en värld raserad, förvriden, våldtagen
står ni som kejsare
I korståget mot hennes makter
skall ni en dag besegras